Bakgrund

Vi tycker

Stadgar

Politisk Plattform

 

Vilka var socialistiska läkare?

År 1932 skrev en då 22-årig läkarstudent vid namn Gunnar Inghe en artikel i tidskriften Clarté. Han undrade varför det inte fanns en förening för socialistiska medicinestudenter och samma år bildades en sådan. År 1945 bildades sedan den socialistiska läkarföreningen och medlemmarna bestod som mest av några hundratal, vilka inkluderade många läkare med samhällsengagemang som skulle bli framstående inom sina respektive specialiteter.  Föreningen upplöstes år 1981, fyra år efter dess initiativtagares död. Under de åren hade medlemmar i studentföreningen gjort en studie på arbetarna vid Rönnskärsverken (1937) och engagerat sig vid bildandet av RFSU, och Gunnar Inghe och John Takman hade agiterat för judiska läkares rätt till inrese- och uppehållstillstånd under 1930-talet (och därmed opponerat sig mot majoriteten i Läkaresällskapet). Gunnar Inghe blev sedermera känd som den svenska socialmedicinens fader.

Vilka är socialistiska läkare?

Det var höst när vi träffades för första gången, bara några dagar innan riksdagsvalet 2010. Platsen var ett litet men ökänt café på södern i Stockholm och vår grupp bestod ett tiotal nyutexaminerade läkare och läkarstudenter från olika delar av landet. 78 år hade gått sedan Gunnar Inge skrev sin artikel, och nu var det vår tur att ställa frågan: varför fanns det ingen förening för socialistiska läkare?

Samtidigt som andelen utstötta människor i samhället ökar i skrämmande takt, minskar resurserna inom sjukvård och socialtjänst. Antalet hemlösa ökar, vård och stöd för psykiskt sjuka prioriteras lågt och den relativa fattigdomen breder ut sig. Människor utan uppehållstillstånd tvingas jobba till slavlöner på den svarta arbetsmarknaden och vågar inte söka vård. Flyktingar tvingas inleda sitt liv i Sverige tyngda av skulder efter behandling för sjukdom och skadefall under asylprocessen. Mitt i allt detta får kapitalets logik allt större inflytande och där det tycks saknas en politisk vilja att göra något åt uppenbara orättvisor finns det en iver att säkerställa ”rätten” att tjäna pengar på välfärd. Där folkhemmet en gång inte skulle känna till några styvbarn råder 1800-talets laissez faire-politik igen och den osynliga handen är menad att ställa allt till rätta.

Efter fyra år av borgerligt styre, införande av vårdval och privatisering av vårdcentraler och apotek – en utveckling som gått tvärt emot den rimliga – hade vi fått nog. Det som hände var fel och vi ville göra det känt. Vi delade alla samma grundsyn: att sjukvård är något som måste vara tillgänglig för alla, särskilt de mest utsatta i samhället.

Nu finns det åter en förening för Socialistiska läkare.

Varför är det viktigt med en förening för socialistiska läkare?

Svaret är förvånansvärt lätt. Det går inte att hävda läkarens politiska oavhängighet och läkarkårens neutralitet som princip. I de etiska riktlinjer som alla svenska läkare åtagit sig att följa ställs krav på att verka inte bara för sin egen patients omedelbara hälsa och välmående utan också att utföra förebyggande arbete och att främja folkhälsan. Läkarens roll i kampen för ett rättvist och jämställt samhälle ter sig självklar.

”Medicine is a social science, and politics is nothing else but medicine on a large scale. Medicine, as a social science, as the science of human beings, has the obligation to point out problems and to attempt their theoretical solution: the politician, the practical anthropologist, must find the means for their actual solution[…] The physicians are the natural attorneys of the poor, and social problems fall to a large extent within their jurisdiction.” Rudolf Virchow

Vet du mer om vår historia som inte vi känner till? Har du gamla nummer av motpol eller clarté där tidigare företrädare skrivit? Skriv gärna till oss på info@socialistiskalakare.se

En annan vård är möjlig